Beståndsdelar

Rakkniven är en kniv med en specialslipad klinga och ett handtag. Ända sedan urminnes tider har människor rakat sig med rakkniv. En rakkniv består av två större delar, den skarpslipade eggen och skalorna som omger och skyddar eggen. Eggen är av stål; kolstål eller rostfritt stål. Rostfritt stål gör den mindre känslig mot rost, men är i sin tur lite svårare att slipa.  Häl och skuldra, eventuell räffling och tången som gör att du med ringfingret kan balansera upp bladet när du rakar dig och få ett fint stöd.  

Rakknivens handtag (skalor)

Rakknivens skalor finns i en mängd uppsjö av olika materialval; skalor av plastmaterial, syntet till mer exklusiva naturmaterial av trä och horn. Naturmaterialen gör att rakkniven känns unik och får också sitt egna särskilda uttryck. Vilket material som handtaget är gjort av påverkar inte knivens användbarhet. Det påverkar dock upplevelsen och den känsla som kniven ger. Det är viktigt att den är ergonomisk och bekväm att hålla i, för att du ska få en riktigt bekväm och trygg upplevelse.

Vilken typ av handtag som du ska välja beror helt på personligt tycke och smak. Olika typer av material kan skilja en del i pris, vilket också måste tas med i beräkningen.

Knivbladet

Rakknivens blad tillverkas för att ha den bästa balansen mellan elasticitet och hårdhet, med en hög motståndskraft mot slitage. De görs oftast av vanligt stål. Materialet för att göra själva knivbladet består av en beskuren bit stål som är mellan 5 och 6 millimeter tjock och mellan 20 och 25 millimeter bred. Stålet värms upp och varmvalsas innan den under extremt tryck smids med en fallhammare. Härdningen är mycket viktigt för knivbladet och temperaturgränserna är i många fall avgörande. Bladet hettas upp till över 1000 grader och kyls sedan ned i en speciell olja. Efter det hettas bladet upp igen, vilket ger det sin elasticitet och seghet.

Knivbladets mått

När du ska köpa en rakkniv kommer du att mötas av olika angivna mått, t.ex. 5/8, 6/8 etc. Måttet är rakknivens bredd angivet i åttondels tum. Det kan också förekomma angivet som sextondelar t.ex. 7/16 i de fall rakknivens bredd hamnar mitt emellan två åttondelar. Bredderna varierar mellan 3/8 och 7/8 tum, vanligast i Europa är 5/8 och 6/8 tum.

En tum är 2,54 cm. En rakkniv som har en bredd på 5/8 motsvarar 1,59 cm.

Skillnaden i storlek mellan en 8/8 och 4/8 är stor, nästan 1,3 cm.  Bredden på knivbladet påverkar mest knivens vikt och hur den ska hanteras. Smalare blad är dock lättare att använda. Smala blad, till exempel 4/8 tum, är lättare att styra än de bredare och används därför med fördel av nybörjare och användare med små händer. Ett blad som är 6/8 tum är i en perfekt storlek för användare med större händer, eftersom det då är mindre risk att kniven döljs bakom handen under användning.

 

Knivbladets egg

Det finns tre olika typer av knivblad när det gäller ihålighet. Ju mer ihålig knivbladet är, desto mer flexibilitet har det i spetsen. Hur hög flexibilitet knivbladet har spelar stor roll för rakupplevelsen. I takt med att du blir äldre tappar huden sin elasticitet och fasthet. Ju mindre fast huden är, desto mer flexibilitet krävs av knivens blad.

De tre huvudtyperna av håligheter är V-slipning, full skålslipning och halv skålslipning.

  • En rakkniv med plant knivblad kallas för wedge eller ”flat ground” 
  • Skålslipade blad, så kallade ”full hollow ground”, har hög flexibilitet och kan användas för rakning av alla typer av hud. 
  • Halvt skålslipade knivblad kallas ”half hollow ground”.


 
Knivbladets spets

Nosen på rakkniven har sin egen historiska bakgrund och gör mycket för hur rakkniven uppfattas. Formen på nosen handlar mycket om estetik och att den ska passa både skalorna, hur stålet är slipat och det generella uttrycket.

  • Square eller spike point (1.a) har en rak vinkel på nosen. Det kan i vissa fall vara till hjälp när du ska raka vissa detaljer. Dock är det lätta att skära sig med om man inte är uppmärksam.
  • Barbers notch (1.b) innebär en urgröpning i eggen. Denna form sägs göra det lättare att komma åt och raka kring näsan och öronen som annars kan vara svåra att nå. En annan viktig funktion med denna nos var att barbers notch blev en klack som gjorde att du kunde öppna rakkniven med en hand mot din byxficka. Denna funktion finns på vissa bruksknivar även idag. 
  • Spanish point (1.c) har en lite mjukare rundning med en konkav sida in mor rakkniven. Det gör den lite mindre dramatisk än Barbers notch, men skapar en fin spänning och vissa fördelar att komma åt svårare ytor där ofta den yttersta nosen på rakkniven används.
  • Round point (1.d) är en rund nos. Ingen risk att du rispar dig på nosen. Därför är denna form särskilt bra för nybörjare.
  • French point eller Irish (1.e) har slipats så att den har en lite vass näbb på eggen. Det gör den väldigt bra att raka under näsan eller precisionsrakning med den yttersta delen av nosen på rakkniven. En lite baksida med denna slipning av nosen är att de kan vara lite marginellt klurigare att slipa till och strigla. Det beror just på den vassa näbben på rakkniven som inte direkt har något större gods bakom sig att luta sig mot. Men en van användare klarar utan problem att kompensera och hantera detta.

Förvaring och underhåll

För att rakkniven ska hålla under lång tid så krävs ett visst mått av vård och underhåll. Tänk på att alltid rengöra kniven noggrant för att bli av med alla skäggstrån och tvålrester efter rakning. Torka sedan kniven försiktig, utan att gnugga den mot papper eller handduk. Inför varje rakning ska knivbladets egg vässas med hjälp av en strigel. Läs mer i vår strigelguide här nedan. Tvätta aldrig kniven efter strigling, utan endast efter rakning. 

Den specialslipade eggen är tunn och vass. Det behöver den vara för att kunna raka skäggstubben på ett bra sätt. Samtidigt gör det den känslig för stötar mot den sköra eggen. När kniven inte används ska den förvaras på en torr plats. Undvik att låta den ligga i badrummet, eftersom det ofta finns fukt i luften där vilket får kniven att rosta. Om rakkniven inte har använts under en tid så bör knivbladet oljas in, för att skydda det mot den fukt som alltid finns i luften och som kan få metallen att börja rosta.

Strigling

När du striglar korrigeras eggen. Det betyder att kolatomerna jämnar till din egg utan att man slipar bort något. Om du använder för hårt tryck när du striglar eller flippar den på ett sätt så eggen tar i lädret, kan du lätt runda eggen. Konsekvensen blir att skärpan försvinner och du behöver professionell slipning för att sätta eggen igen. Om du upplever att din rakkniv börjar tappa i skärpa kan du strigla den mot kromoxid eller annan slippasta som gör att eggen poleras upp igen.

Slipning

Slipa din rakkniv behöver du normalt inte göra förrän det är absolut nödvändigt, striglar du regelbundet så kan det räcka att slipa kniven en gång per år eller vartannat år. När kniven börjar kännas slö trots strigling ska du slipa den mot en slipsten. Att slipa rakkniven mot en sten är relativt svårt och kräver övning. Är du osäker lämna då in den till en yrkesman om du inte har tillräckliga kunskaper själv.  Samtidigt är det väldigt många som lärt sig att slipa mot vattenstenar på egen hand. Här på forumet finns många kunniga som säkert kan slipa din kniv för några hundralappar.

Användning

När det gäller rakning med kniv så kommer en stor del av resultatet att bero på hur mycket tid du lägger på förberedelserna, precis som för all våtrakning i allmänhet.

Raka alltid i skäggstrånas växtriktning och håll kniven i 30 graders lutning. Använd inget tryck, utan låt den glida över huden med försiktiga, lätta rörelser. Börja med att raka polisongerna och arbeta dig ner mot hakan på båda sidorna av ansiktet. Överläppen rakar du åt sidan, samtidigt som du håller näsan uppåt med ett finger för att hålla huden sträckt. Under käklinjen kan skägget växa i flera olika riktningar, så för att ta reda på åt vilket håll du ska raka kan du blöta fingrarna och känna efter.

Att skägget rakas mothårs är den allra vanligaste anledningen till att huden blir irriterad, svider och får rakfinnar. Minsta möjliga drag över huden med så få blad som möjligt ger den minsta risken för irritation. En annan vanlig anledning är att kniven blivit slö, så tänk på att strigla den innan varje rakning. Ingen rakare föds med förmågan att raka sig obehindrat med kniv. Det kräver både tålamod, övning och tid.

Läs mer i vår Rakskola

Shavette – ett alternativ till rakkniv

För att enkelt komma igång med knivrakning så kan man, för att slippa delen med strigling och slipning, istället börja med en shavette. Den har samma form och uppbyggnad som en rakkniv men man använder rakblad för eggen (samma rakblad som till säkerhetshyveln) och på så vis slipper man slipa och strigla. Den är dessutom billigare i inköp och man behöver inte investera i striglar och annan utrustning innan man vet att raka sig med kniv är något för dig, med fördelen att du arbetar upp muskelminnet och tekniken så att steget till riktig rakkniv inte blir så stor. Dock så är upplevelsen mellan de två knivarna inte lika snarlik som utseendet. En shavette kan du få för runt 100kr 

Vilken rakkniv ska jag välja?

Är du nybörjare som skall införskaffa din första kniv så behöver du välja mellan nyproduktion eller gammal vintage, samt om du vill köpa något för resten av livet eller något billigt för att testa.

Sverige, England och Tyskland är några av de framstående stålländerna historiskt, och det är också härifrån du kan hitta fina vintage rakknivar för runt en 100kr. Då krävs lite handpåläggning i form av att slipa bort rost och fläckar samt att slipa upp kniven, eventuellt sätta nya skalor. När du har allt detta gjort så har du en bit klassisk rakhistoria i din hand som kommer att hålla minst lika länge till. Välkända märken är exempelvis CV Heljestrand, Erik Anton Berg, J A Hellberg, E Neiström, Klas Thörnblom, C.W Dahlgren med flera, som främst verkade i Eskilstunatrakten. Dammsug Tradera eller loppis/second hand efter bra objekt. Se upp med rostangripen egg och trasiga skalor vilket gör att priserna för att restaurera springer iväg. Slipning går på 2-300kr, så för 3-500kr får du en bra svensk rakkniv om du är villig att lägga ner lite arbete på den.

Vill du fortfarande ha hög kvalitet men en nyproduktion så är rakknivar från exempelvis tyska Dovo Solingen en bra investering, då är det runt en 800-1500kr som gäller.

Söker du billigast möjliga så är det kinesiska rakknivar i nyproduktion som gäller. Stålet är inte i alls samma kvalitet som ovan, samt att de har en lägre grad av finish, så det kan behövas göra lite modifieringar innan den är klar att användas. De kan även vara skeva och behöva mer arbete av en kunnig för att slipa ner dem till plana. När du väl har fått ordning på det så håller de en bra egg och rakar lika bra som något annat. Märken att titta på kan vara Gold Dollar som finns från ca 40 kr på ebay upp till 200kr beroende på modell. Kan även säljas av någon lokalt som redan har slipat dem till shave ready, då för ett pristillägg givetvis. Något att vara uppmärksam är att uttrycket ”shave ready” ofta används i marknadsföringen av rakknivar, vilket allt som oftast inte stämmer. Köper du en ny eller gammal kniv som inte varit i bruk nyligen så är chanserna väldigt goda att du behöver slipa en helt ny egg eller åtminstone strigla upp den befintliga med strigelpasta innan den är redo att raka sig med. Storleksmässigt är bladstorleken 5/8 en bra allroundkniv av börja med, det är ett standardmått och är i många fall lagom. Den slipning som passar bäst är en hollow grind alltså fullt skålslipad klinga, vilket de flesta europeiska rakknivarna har. En rund nos på din kniv är att föredra då du lätt kan skära dig på en rakkniv som har en vass spets vid nosen.